Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vem ska stötta chefen?

Tre personer gåendes utomhus. foto.
Samtal och reflektion chefer emellan om det egna måendet är något som högt efterfrågas enligt ny studie. Foto: Johan Persson

Chefer lider allt oftare av psykisk ohälsa vilket i sin tur även påverkar organisationernas välmående. Ny forskning pekar på att reflekterande samtal med fokus på chefernas hälsa kan vara en viktig åtgärd för att hantera denna ökande problematik.

– Chefer behöver bekräftelse på att deras mående är av stor betydelse för organisationen. Deras roll, med ansvar för verksamheten och övriga medarbetare, gör att de har ett särskilt stort behov av stöd, säger docent Ulrika Westrup som genomfört studien tillsammans med universitetslektor Alina Lidén, båda verksamma vid Institutionen för tjänstevetenskap, Lunds universitet.

Den psykiska ohälsan ökar i gruppen chefer och de har en viktig roll i organisation. Trots det upplever cheferna i studien att de saknar möjligheten till samtal och reflektion om det egna måendet. Ofta handlar samtalen i stället om medarbetare och verksamhetens behov.

– Vanligtvis finns det policys och väletablerade rutiner för att hantera arbetsrelaterade problem bland medarbetare, medan sådana rutiner sällan är anpassade för att hantera just chefers mående, säger Alina Lindén.

När chefskapet i sig diskuteras så hamnar fokus ofta på chefernas ansvar för medarbetarna och verksamheten i stort. Vad beträffar detta finns ofta gott om stöd i form av planering- och uppföljningssystem, utbildning, ekonomi- och HR-funktioner samt annan specialistkompetens. Detta är viktigt för medarbetares mående på jobbet. Men enligt den nya studien är det just stödet till chefer som måste förbättras.

– Att få stöd från sina kollegor har visat sig vara särskilt gynnsamt, eftersom dessa ofta både är mer tillgängliga i vardagen och delar liknande erfarenheter. En av de viktigaste funktionerna i det kollegiala stödet är kommunikationen, till exempel i form av råd och samt aktivt empatiskt lyssnande, säger Alina Lidén.

Samtal chefer emellan

I fokusgrupper med chefer blev det tydligt att möjligheten till samtal och reflektion chefer emellan om det egna måendet är något som högt efterfrågas. Genom att skapa forum för reflektion kan cheferna tillsammans ta hand om den känslomässiga sidan av chefskapet som sällan eller aldrig får prioritet. På så sätt kan de finna nya och annorlunda vägar till ett hållbart chefskap.

– Mer konkret är det nödvändigt att tid avsätts för reflektion och eftertanke; att stanna upp en stund, lyssna, tänka högt tillsammans och, ibland, tänka om. Det handlar om möten som ska tjäna ett annat syfte än vad den formella rollen kräver i termer av ansvar för verksamhet och medarbetare. Det krävs därmed ett "strängt" fokus, så att samtalen inte glider över i att handla om verksamhetsfrågor, ledarskapsutbildning eller annat som primärt fokuserar på att ta hand om medarbetarna, säger Ulrika Westrup.


Om forskningen

”Hållbart chefsskap i offentlig sektor” är ett tvåårigt forskningsprojekt om hållbart chefskap i Helsingborgs stad. Det övergripande målet med forskningsprojektet är att bidra med kunskap om hur organisatoriskt stöd i arbete med chefers hälsa kan och bör utformas. Under studiens första fas genomfördes sex fokusgrupper med 33 deltagare totalt (chefer och HR-specialister samt företagshälsovård). Under studiens andra fas genomfördes fyra chefsamtal med en grupp bestående av sex chefer. Det empiriska materialet som använts i studien samlades in med början under 2021 och avslutades 2023.
Ladda ned rapporten: Hållbart chefskap i offentlig sektor (pdf, 540kb). 

Chefers hälsa i Sverige idag

I Sverige är 26 procent av alla chefer anställda inom den offentliga sektorn (Statistikmyndigheten, 2021). Sjukskrivningsstatistiken för chefer visar en alarmerande ökning i antalet sjukdagar på grund av trötthet, ångest och depression (Falck, 2023; Försäkringskassan, 2020; Previa, 2019). På sex år (2014–2019) ökade antalet sjukdagar på grund av psykisk ohälsa från 28 till 78 per 100 chefer och år (Previa.se). Psykisk ohälsa i arbetslivet i stort är ett allmänt växande samhällsproblem och den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro (Försäkringskassan, 2023). Mellan 2019 och 2023 ökade antalet personer som är sjukfrånvarande med stressrelaterad diagnos med hela 29 procent. Kvinnor står för 79 procent av dessa sjukfall.