Sedan det amerikanska presidentvalet 2016 har många demokratiska regeringar uppmärksammat hur utländska aktörer använder digital kommunikation för att främja sina agendor, i synnerhet på sociala medier. Spelplattformar har i stort sett ignorerats. Nu har en ny studie av Forskningsinstitutet för psykologiskt försvar vid Lunds universitet identifierat 40 olika påverkanstekniker inom dataspelområdet.
– Det förvånade oss att spelsektorn som är en global industri med miljarder användare i stort sett har förbisetts av de flesta västländer. För närvarande erbjuder den en fängslande och lättillgänglig arena för fientliga stater, organiserad brottslighet och extremistgrupper att påverka och sprida propaganda, säger Jesper Falkheimer, professor i strategisk kommunikation och en av forskarna bakom rapporten.
Enligt forskarlaget finns flera exempel från 2000-talets början då terroristgrupper som Hizbollah, Hamas och IS använt dataspel för att påverka och rekrytera personer i olika målgrupper. Ett uppmärksammat fall inträffade 2003 när ”Hezbollah Central Internet Bureau” gav ut videospelet Special Force.
Dataspel som krigspropaganda
Dataspel har även använts för krigspropaganda, till exempel i det pågående kriget i Ukraina, där Ryssland spridit propaganda via Roblox, Minecraft och andra spel.
Ett annat exempel är den ukrainske MiG-29-piloten Kievs vålnad som blev känd på sociala medier för att ha skjutit ner fiendeplan i början av den ryska invasionen. Piloten visade sig vara fiktiv och vissa videoklipp var hämtade från spelet Digital Combat Simulator. I ett annat fall upptäckte faktagranskare att en video som påstods skildra konflikten mellan Israel och Hamas var tagen från spelet ARMA 3.
– Jämfört med sociala medier har speldomänen otillräckliga riktlinjer och mekanismer för att hantera påverkanskampanjer. Det finns inte heller tillräckliga möjligheter för forskare, journalister eller branschaktörer att bättre förstå i vilken grad spelplattformarna utnyttjas. Med andra ord vet vi inte hur allvarlig situationen är och vi saknar medel för att ta reda på det, säger Jesper Falkheimer.
Så vad bör göras för att säkra en bransch som erbjuder underhållning och kommunikation för miljarder användare världen över?
Forskarna säger att man kan dra lärdom av sociala medieplattformar som redan genomgått utredningar för samma problematik. Även frivilliga överenskommelser som EU:s uppförandekod för desinformation visar på framgångar att följa och misslyckanden som inte behöver upprepas. Forskarlaget menar att alla åtgärder bör utformas som samarbeten mellan spelbranschen, spelarna och regeringar med målet att undvika omfattande hot mot demokratiska samhällen.
– Yttrandefriheten måste alltid komma i första hand, på samma sätt som den gjorde i debatten om sociala medier. Att öka medvetenheten är första steget mot en öppen dialog om hur vi ska gå vidare med det här allvarliga problemet, och det är särskilt viktigt med tanke på det nuvarande tillståndet i världen, säger Jesper Falkheimer.
Text: Lotte Billing
Översättning: Theo Hagman-Rogowski